Tja
Det är jag som är Ronja. Sötast i stan skulle nog en del säga, åtminstone morsan och husse och matte. Morsan har inte tid med nåt datorarbete nu, hon har ju fyra valpar att ta hand om. Det är ju inte det lättaste alla gånger. Jag behöver bara ta hand om mig själv så det blir lite tid över till annat också. Mina syskon kan vara lite jobbiga ibland faktiskt, speciellt Birk. Han vill mest brottas och hålla på. Jag gillar att springa och kolla vad som finns runt hörnet. Fast ibland är det kul att brottas också. Nej nu måste jag sluta. Det är läggdags för små valpar säger morsan. Ni kan ju kolla in lite bilder på mig och mina syskon om ni vill. De finns på den här sidan

Tjena! Nu är det faktiskt min tur. Morsan har ju haft ensamrätt hittills, men det kan hon inte få ha hela tiden. Det är jag som är Lovis. Nu är jag nästan en månad gammal, det ni!! Jag håller på att va lite less att vara i valplådan hela dagarna. Det finns en hel värld att upptäcka där ute, har jag hört. Jag måste bara bli lite stadigare på benen först och golven hemma är jättehala. Sen är jag lite trött just nu så jag tror jag ska sova lite.

Vilken tur att matte och husse har bra kompisar. Jag hade nästan gett upp det där med att husse skulle fixa en större hage så att mina valpar inte skulle smita. Då kommer Torbjörn och Gunilla med en hage som jag får låna. Perfekt!! Tur att det är ordning på dom när husse inte får ändan ur...
Kolla in sötisarna på bilden. Dom har fått nosarna klippta så nu ser dom bättre ut, på båda sätten.

Nu rör det på sig i valplådan ska ni veta. Tre veckor har det gått sen Ronja,Mattis, Lovis och Birk kom till världen. De sover mycket som ni kan se till vänster, men klicka på bilden så då rör det på sig hoppas jag. Jag har börjat ta lite promenader igen. Man blir ju ganska less på att bara ligga inne hela dagarna. Fast inte har jag samma ork som innan inte, men ge mig några veckor till så ska nog formen vara bättre

Nu händer det saker nästan varje dag. Småttingarna vill upp och röra på sig och har börjat fundera på att bråka med varann. Fast på den här bilden så ligger ju Mattis ganska avslappnat. Snart så tror jag att nån kommer att försöka att rymma ur valplådan. Husse måste skynda sig att fixa nån större låda eller nåt så att dom inte försvinner.

Jag var som tvungen att visa bilder på alla fyra igen. Nu har dom öppnat ögonen och blivit ännu sötare om det nu är möjligt. Jag tror att jag ska ha en liten pristävling. Ni får gissa vem som är vem. Lovis, Ronja, Mattis och Birk. Första rätta svaret vinner ett hemligt pris.
Nu är dom två veckor gamla, tiden går fort när man har roligt som man brukar säga. Jag hörde att matte var på utställning idag och träffade en massa nya hundar. Hoppas bara att hon berättar för mig först innan hon släpar hem nån fler. Jag tycker att det räcker ganska bra just nu i alla fall. Det blir så mycket jobb för mig med alla nya.

Här är en bild på Lovis som ligger i mattes händer. Det är ett undantag, det är min valp så matte får bara låna henne en stund. Men visst är hon fin. Det kan ju bli lite tjatigt med bilder på fyra valpar hela tiden. Dom käkar och växer i alla fall väldigt bra fortfarande. Det blir snart trångt i valplådan så jag hoppas att husse och matte tänker på det och bygger ut den.

Tänk att tiden går så fort. Nu är valparna en vecka och dubbelt så stora som när dom föddes. Fast det är klart dom käkar ju nästan hela tiden. Ibland gör det nästan ont. Kolla in den här lilla filmsnutten så förstår ni vad jag menar.

Skönt att få lite ledigt ibland. Dom klarar sig själva när dom sover i alla fall. Men ni ska veta att dom är otroligt duktiga på att äta. Det gör dom nästan hela tiden. Det gör också att dom bajsar en hel del så det är inte alltid lätt att hinna med i svängarna. Nu är dom nästan en vecka gamla, tiden går fort när man har roligt säger dom. Jag tror att jag ska gå tillbaka och pussa på dom lite, jag skriver mer nån annan dag.

Ingen rast och ingen ro. Nu är det 24 timmars skift per dygn. Valparna ska ha mat nästan hela tiden. Det är knappt att jag får gå ut och kissa. Men dom är jättefina allihop och det säger jag inte bara för att jag är deras mamma. Alla som har sett dom tycker så. Dom har fått namn också, hur var det nu? Jag tror att det är Birk och Ronja uppe och Mattis och Lovis nere. Det är inte lätt att hålla reda på ska ni veta. Nä nu är det matdags igen, nu måste jag sluta skriva.

Nu ni har det hänt. I natt kom dom alla fyra. Två av varje sort. Skönt, ja skönt att det är klart, det var inte så skönt precis när de skulle ut. Dom är jättesöta allihop och det är sant. Det tycker alla som har sett dom hittills, så då måste det ju vara sant. Duktiga är dom också, både på att äta och att sova. Andra tricks får dom lära sig sen. Nu gäller det bara att hitta bra namn åt dom, men det blir människornas jobb. Jag har inte tid med det, jag måste ta hand om mina valpar.

Inte är det så kul i skogen inte. Helst hade jag legat hemma framför brasan (om vi haft nån) och bara tagit det lugnt. Men de ska allti ha ut en minst ett par gånger om dan. Lugnast är det ju när husse och matte är på jobbet och barnen är i skolan. Då kan man slappna av lite. Det är bara Saga som man måste trösta för att hon inte ska bli lessen att husse och matte är borta. Jag hoppas att det snart kommer några valpar. Det är lite jobbigt att vara tjock och otymplig.

Puh, jag är bara trött nuförtiden. Orkar knappt gå ut, men det ska väl bli bättre. Tjock har jag blivit också säger dom. Dom kallar mig för tjockis. Ändå vill dom helst att jag ska äta mer än jag gör. Det är inte lätt att vara sina människor till lags. Titti och Saga får gå ut i skogen själva nu. Ja inte helt sjäva förstås, husse eller matte är med, men inte jag. Det är skönt att slippa ha det ansvaret att hålla reda på dom. Jag har annat att tänka på.

Jag glömmer bort att skriva här. Det är lite jobbigt med det mesta nu. Varmt ute och tungt att gå. Jag överlåter gärna åt syrrorna att springa. Saga verkar ha hur mycket ork som helst. Upp och ner och fram och tillbaka. Men vänta bara tills jag är tillbaka i toppform. Då ska hon få springa som hon aldrig sprungit förr....

Kolla snyggingen till vänster. Det är Gurkan. Jag har varit och "träffat" honom och han var hit också. Dom som kan nåt säger att det nog blir valpar om några veckor. Vi får väl se. Gurkan var väldigt trevlig i alla fall så det kan nog bli bra. Jag är lite trött och seg, kanske beroende på vädret, men det finns ju annat som kan spöka till det också. Det har varit väldigt skönt med semester. Vi var ner till Gävletrakten. Det som var lite jobbigt var att det var så varmt hela tiden. Nu är vi i alla fall tillbaka hemma och det är skönt för där känner man sej ju hemma skulle man kunna säga.

Oj, nu var det liksom längesen jag hörde av mig, men jag har haft fullt upp. Jag berättade ju om Saga våran nya valp. Jag har haft ett schå med att uppfostra henne. Det tar tid att lära valpar fatta, så det har inte varit mycket till fritid för mig inte. Det är klart att matte och husse har hjälpt till, men jag har ju fått dra det tunga lasset. Nu är hon dessutom större och tyngre än mej (Saga alltså), så det gör ju inte saker lättare. Fast å andra sidan så börjar hon förstå en del saker så jag kan ta det lite lugnare med uppfostran framöver.

Ja då var vi tre stycken. Hundar alltså. Det är bara att gilla läget, Saga är här för att stanna. Hon är egentligen ganska fin även om hon kan vara lite jobbig emellanåt. Det är lite kul att busa inomhus med henne, fast jag vet att matte tycker att busa det ska man göra ute. Ni skulle se vad som har hänt i skogen där vi brukar promenera. Dom har sågat ner en massa träd så det är nästan inga träd kvar. Det är lite trist men svårt att göra nåt åt. Nu tror jag att det är dags för min skönhetssömn. Vi hörs.

Kolla vad matte har släpat hem. Det var överraskningen jag pratade om. Jag tjuvlyssnade på matte och husse när de pratade om en valp. I fredags kom hon hem till oss. Det värsta är att hon verkar ska stanna. Jag tycker att jag och Titti borde vara tillräckligt söta, men tydligen inte. Nä nu ska man dela hus med en orange sak. Saga ska hon heta säger dom. Kanske att hon är lite söt,men det får ni inte säga till matte att jag sagt. Nä dom borde skämmas lite tycker jag. Man ska väl först och främst ta han dom de hundar man har. Vi får väl se, det kanske blir bra men jag väntar ett tag innan jag bestämmer mig om jag ska tycka om Saga eller inte.

Oj vad dagarna rusar förbi. En vecka utan ett vov. Jag har haft mycket att stå i (kan jag skylla på i alla fall). Väntans tider är över. Det bidde ingenting den här gången. Matte säger att det kommer nya chanser så vi får väl se. Vi har sportlov nu, eller åtminstone har människobarnen det. De är hemma hela dagarna och slöar. Jag trodde att man skulle sporta på sportlovet, men det kanske är en missuppfattning. Jag har kanske inte heller varit så sportig, men det kommer fler chanser till det också. Jag har faktiskt en överraskning på gång men det berättar jag om en annan dag.

Nu var det länge sen jag skrev. Men jag har inte haft så mycket att skriva om. Dagarna går sin gilla gång. Matte och husse tycker att det verkar som om det inte blir nån tillökning, men den som lever får se. Det är i alla fall skönt att ligga i soffan och dra sig. Det kan man nästan göra hur mycket som helst. Titti tycker också om soffan. Fast hon sitter ofta på ryggstödet och spanar ut. Hon vaktar våran baksida så att det inte kommer nån obehörig. Hon tar kanske uppgiften på lite för stort allvar för hon skäller när nån går på uppe på vägen också. Speciellt om det kommer andra hundar. Då kan det bli ett välda liv. Annars så låter hon inte speciellt mycket. Hon är ganska tyst av sig. Nä nu lockar sägen på mig, det blir mer nån annan dag.